"Ingen är hopplös" - en kvalitativ studie om män som möter våldsamma män i öppenvårdsbehandling

Sammanfattning Vilka klienter öppenvårdsbehandlare möter i behandling av våld i parrelationer och hur de arbetar med dem är föga utforskat tidigare. Både internationell och svensk forskning har fokuserat på behandling av institutionaliserade våldsutövare och har då fått annorlunda resultat än vad föreliggande studie fått. Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka behandlare inom öppenvårdens upp-fattningar och erfarenheter av att arbeta med våldsutövare i parrelationer. Sju behandlare från olika organisationer intervjuades. Behandlarna arbetade på liknande sätt med våldsutövarna. Via etablerade individfokuserade metoder och andra arbetssätt i stil med dikter och meditation var behandlarnas bild att de flesta våldsutövare uppnådde en positiv förändring. Förändringen sågs som påverkad av mellanmänskliga processer och behandlarna beskrev relationen till klienten som viktig för utfallet av våldsbehandling. Behandlarna beskrev hur våldsutövarna mådde mycket dåligt och generellt hade våldserfarenheter från barndomen i olika former. Samtliga behandlare beskrev dock, till skillnad mot tidigare studiers resultat, att våldsutövare generellt är till synes välfungerande pappor som tillhör olika sociala klasser, åldrar och har olika sysselsättning. Studiens resultat pekar på vikten av behandling utanför en myndighets-kontext, där de som inte haft kontakt med myndigheter tidigare kan våga söka sig för en förändring. Studiens resultat belyser även vikten av att bryta våldsbeteendet genom fler insatser till våldsutövare samt förebyggande arbete